Välbefinnande

Skolan har en stor inverkan på känslan av välbefinnande – både elevernas och lärarnas. Under Inlärnings Fiesta behandlas välbefinnande ur två synvinklar: med tanke på trivsel och känslan av samhörighet och med tanke på det psykiska välbefinnandet. Förbered dig för temat genom den här intervjun med YLE Summers programledare Meri Luukkanen och Ani Nnebedum och professor Kristiina Kumpulainen.


Det här är nycklarna till att trivas i skolan

Hur kan man göra skolan till en så trevlig plats att alla mår bra av att vara där? Svar: genom att låta eleverna skapa nya saker.

Summeri 2016 (kesän 2016 juontajat)– Jag var en mobbare i lågstadiet. Det är något jag skäms över. Tillsammans med många andra nötte jag bort skolans fina atmosfär, berättar Summers programledare Meri Luukkanen.

Luukkanen, som går andra året i gymnasiet Alppilan lukio, lärde sig att sluta mobba när man ingrep i det. Luukkanen är glad över att hon inte hann orsaka mer skada än hon redan gjort. Hon och hennes programledarkompanjon Ani Nnebedum, som är abiturient i Herttoniemen yhteiskoulu, vädjar till lärare att de snabbt ska ingripa i mobbning.

– Om en elev kommer för att be om hjälp får man verkligen inte blunda för problemet.

Pedagogie professor Kristiina Kumpulainen anser att lek och att göra saker tillsammans är nyckeln till tolerans och välbefinnande.

– Samtidigt fostrar man till företagsamhet; det vill säga förmågan att ifrågasätta, utmana och bygga nytt. Det övergripande begreppet i lek är kreativitet, som kommer att behövas också i framtidens arbetsliv.

 Tolerans genom att göra saker tillsammans

– När man gör saker tillsammans uppdagas ofta förvånande drag hos klasskamraterna. I vår skola gick en flicka som jag trodde var en lite tystare typ. När jag ”tvingades” göra grupparbete med henne, tog hon ledarrollen och det visade sig att hon var supersmart. Jag skulle inte ha lärt känna den här sidan av henne om jag inte hade gjort grupparbetet med henne, säger Nnebedum.

Kumpulainen konstaterar att det att man gör saker tillsammans raderar gränser och jagar bort stereotyper.

– Förutom att det förbättrar ens chanser att överleva ökar kreativitet också toleransen. Om man koncentrerar sig på det man håller på att göra, tänker man inte på vem det är man gör saker med och varför de är som de är. En tolerant kultur kan främjas med vilken som helst form av gemensamt görande.

En god lärare låter sina elever göra själv

I högstadiet blev Luukkanen deprimerad. Fastän hon hade vänner smakade inte skolgången mer. Så hon började skolka och hittade på alla möjliga svepskäl för att kunna vara borta från lektionerna. Ibland hade Luukkanen faser då hon hatade att gå till skolan. På högstadiet måste man dessutom vara cool, och man fick inte verka vara en plugghäst.

– Det var pinsamt att delta. Klasskamraterna såg snett på en om man gjorde det. Jag skulle ha velat tala om religion och historia med lärarna, men jag iddes inte eftersom ingen annan heller deltog i samtalet. Då skulle jag ha stämplats som plugghäst och alla de coola typerna skulle bara ha fortsätt tugga tuggummi, säger Luukkanen.

Att uppmuntra till deltagande i skolor är enligt Luukkanen och Nnebedum lärarnas och läroämnets uppgift.

kristiina kumpulainen– Lärarna behöver inte vara unga, men de borde kanske använda moderna lärometoder – växelverkan och kanske lite humor. Det håller i alla fall mig vaken om läraren ibland skämtar lite. Lärarna hade en mycket stor inverkan på hur väl jag trivdes i skolan, säger Nnebedum.

Eftersom man i framtidens arbetsliv uppskattar kreativitet och lekfullhet är det motiverat att skapa sådana inlärningsmiljöer där dessa kan tränas.

– Man talar om maker-kultur: barn kan med digitala eller traditionella lösningar skapa nya lösningar. Omgivningen ger barnen idéer och verktyg, men grundidén är att eleven själv skapar och löser. Ett branschövergripande och funktionellt görande ger utrymme för olikheter: alla behöver inte göra samma saker, förklarar Kumpulainen.

Låt oss göra våra egna kurser!

Luukkanen som var cynisk och som ibland till och med hatat skolan har märkt att hon numera är mer öppen och social. I gymnasiet kändes studierna motiverande:

– Under olika kurser träffar man på tiotals nya människor, tillsammans med vilka man får göra allt möjligt häftigt.

Enligt Luukkanen och Nnebedum är det valfriheten som gör att studierna känns meningsfulla: i gymnasiet kan man välja kurser som intresserar. Man kan också skapa sina egna kurser.

– Ytterst intressanta kurser arrangeras nästan varje period. Den här perioden hade vi en Konstens natt-kurs, där gymnasierna i Berghäll, Alphyddan och Helsingfors bildkonstgymnasium tillsammans skapade en performans. En annan intressant kurs var en flyktingkurs, i vilken också ingick en resa till Tyskland, säger Luukkanen.

Hon själv hade möjligheten att få en kurs godkänd genom sin egen hobby – som skådespelare i Q-teatteris ungdomsteater.

Också Nnebedum har ett exempel på att skapa en egen kurs.

– Jag känner en person som ifjol skrev studentexamen och som tillsammans med sina kompisar fick idén att skapa en kurs om latin. På kursen lärde man sig att klara sig i livet. Kompisgruppen föreslog kursen för lärarna, som blev så inspirerade av idén att den gjordes till en helt officiell kurs. Personen som kom på idén fick tala om sin uppfinning under TEDx-evenemanget.

Enligt Nnebedum ökar, förutom valfriheten, också soffutrymmet och playstationrummet trivseln. Kreativiteten matas också då man under håltimmarna ofta kan släppas in i musik- eller bildkonstklassrummen för att spela instrument och rita.

För artikeln har också pedagogie professor Kristiina Kumpulainen, som arbetar vid institutionen för lärarutbildning vid Helsingfors universitet, intervjuats. Ani Nnebedum och Meri Luukkanen har varit de ljuskraftiga programledarna för YLE Summer sen år 2015.