Jämlikhet inom utbildning

Skolan spelar en viktig roll som förstärkare av jämlikhet och i att bygga en känsla av samhörighet och identitet. Alla barn och unga borde ges en likvärdig möjlighet att hitta en egen lärostig som de kan följa livet igenom. Vid Inlärnings Fiesta behandlas jämlikhet inom utbildning i tre innehållshelheter: En lysande närskola, Den egna inlärningsstigen och Undandragna eller marginaliserade? Förbered dig för temat genom att läsa följande artikel.


När du och jag blir vi

I skolan lär man sig inte endast ekvationer utan också vad det innebär att vara en medlem i samhället. Fadumo Dayibs lärare gjorde allt de kunde för att stödja hennes drömmar. Som 14-åring lärde hon sig läsa – och efteråt blev hon den första kvinnan någonsin som ställt upp som presidentkandidat för Somalia.

Fadumo– Jag visste redan den första natten att det här är landet jag tar min doktorsexamen i, börjar Fadumo Dayib sin berättelse.

Fadumo Dayib sov sin första natt i Finland i Matkakoti Margarita i hjärtat av Kajsaniemi. Det var år 1990 och årets mörkaste tid. Dayib hade anlänt till landet som flykting tillsammans med sina syskon. Ett nytt kapitel stundade i hennes liv, en ny gemenskap.

Chefen för linjen för grundläggande utbildning Marjo Kyllönen anser att en av skolans viktigaste uppgifter är att skapa en känsla av samhörighet.

– Tanken om samhörighet och om att vara en del av denna är något som uppstår bakom pulpeten, vid sidan om matematik- och historieläxorna. En av skolans centrala uppgifter är att skapa en uppfattning om vem vi är.

Detta hände också Dayib.

En egen plats

Dayib var 18 år gammal när hon kom till Finland. Hennes mor blev kvar i Somalia, dit barnen inte längre kunde återvända på grund av landets ostabila situation. Fadumo var hennes mammas första överlevande barn. Hon var nästan ett mirakel.

Dayib lärde sig läsa först som 14-åring. Trots hennes utgångspunkt har hon alltid varit en drömmare, även om hon inte haft möjligheten att förverkliga sina drömmar. Det var före Finland och dess skolor.

– Om de förebilder man fått hemifrån inte ger en mycket hopp, kan skolan skapa hopp. Att nära drömmar är en av skolans uppgifter. De vuxna i skolan har som central roll att skapa hopp eller misströstan inför framtiden, konstaterar Kyllönen.

I skolan lär man sig att du och jag nog kan tillsammans.

Mot känslan av samhörighet

Dayib placerades i en flyktingförläggning i Siilinjärvi, och därifrån tog en buss henne varje vardag till finskaklasser i Kuopio. Ett ord i taget fastnade det nya språket ovanpå det gamla. En del kom från skolan, en del från karaokebaren.

Alkohol lossade de savolaxiska tungornas band och under kvällarna i karaokebarerna lyssnade Dayib på den starkt dialektfärgade finskan.

– När jag insåg att jag tänkte på finska blev jag bestört. Det betydde att jag på riktigt lärt mig språket.

Efter att ett positivt beslut om uppehållstillstånd äntligen kom efter en lång väntetid, inledde Dayib sina närvårdarstudier. Studierna var för Dayib en möjlighet att skaffa sig ett yrke och att känna gemenskap.

De var också än en gång ett steg mot doktorsexamen.

– Jag ville göra något som påverkade människors liv, så jag valde att studera till närvårdare. I klassrummet satt såväl studerande med finsk bakgrund som med invandrarbakgrund tillsammans, oberoende av nivåskillnader mellan dem. Snart föddes en gemenskap, berättar Dayib.

Drömmarna växer i skolan

marjokyllonenDet är särskilt viktigt att skapa en känsla av samhällskohesion i skolor där eleverna kommer från många olika bakgrunder.

– Att känna igen främlingskap både i sig själv och andra, hjälper till att skapa en känsla av samhörighet. Känslan av samhörighet är kärnan i en jämlik utbildning, betonar Kyllönen.

Dayib kände sig som tur aldrig isolerad i skolan.

– Om någon i klassen hade program på kvällen bjöd man alltid oss med. Vi var alla en del av skolans gemenskap, berättar Dayib.

Kyllönen säger att känslan av samhörighet är viktig, eftersom det är genom den som en individ blir en del av samhället. Känslan av samhörighet binder individen till samhället. Känslan av samhörighet uppstår i skolan, tillsammans med de andra studerandena och lärarna.

Dayib lovordar sina lärare, som gjorde allt för att deras studerande skulle lyckas.

– Vi fick möjligheten att avlägga våra prov muntligt om vi hade problem med skriftlig finska. Ingen av lärarna försökte hålla tillbaka mina drömmar. Varje elev fick en individuell plan, som tog i beaktande elevens utgångspunkter – vare sig eleven var från Finland eller inte.

Skolans uppgift är att värna om elevernas drömmar och låta dem växa sig ännu större.

– En negativ miljö och människor som försöker platta till dina drömmar är bara av ondo. Jag har också familjemedlemmar som sa åt mig när jag var barn att jag är en löjlig flicka och att mina drömmar aldrig kommer att förverkligas, berättar Dayib.

Varje elev har sin egen berättelse. Mängden böcker i hemmet, omgivningens attityder och stöd från hemmet påverkar barnets möjligheter i skolan. Även om skolan erbjuder samma möjligheter åt alla, realiseras de i praktiken på olika sätt.

Det finns bara möjligheter

Efter att ha studerat till närvårdare tog Dayib en sjukvårdarexamen från den medicinska fakulteten vid Kuopio universitet.

– Jag har testat mina gränser, sett möjligheter och försökt sträva mot dem. Jag har vägrat tro att något är omöjligt innan jag själv kunnat konstatera det.

Men att något verkligen är omöjligt är något det inte är lätt att övertyga Fadumo om. Tack vare sin egen beslutsamhet och uppmuntran från sina lärare har hon nått doktorsgraden. Det har krävt otaliga timmar av studier, men Fadumo har inte varit ensam i sin strävan. Hon har varit omgiven av skolans gemenskap.

– Skolan lär ut livsfärdigheter, som envishet och förmåga att tåla besvikelse. Dessa är centrala framgångsfaktorer, berättar Kyllönen.

Fadumo som lärde sig läsa som 14-åring har tagit flera magistersexamina, bland annat en från Harvards administrativa vetenskaper.

I sin doktorsavhandling forskar Fadumo i frågor som berör kvinnor, fred och säkerhet i Afrikas horn med utgångspunkt i FN:s säkerhetsråds resolution 1325. Resolutionen som enhälligt antogs år 2010 har som mål att skydda kvinnor och flickor i väpnade konflikter och att säkerställa deras rätt att delta i att skapa fred.

Fadumo vill framhäva den stora roll som lärare spelar i ungas liv.

– I värsta fall kan en lärare krossa en elev. En av mina döttrars lärare försökte dämpa snarare än uppmuntra min dotters ambitioner och hopp. Det är inte rätt.

Dayib skulle ju inte nödvändigtvis vara Somaliens första kvinnliga presidentkandidat om hennes lärare inte hade haft tilltro till henne.

För artikeln intervjuades Fadumo Dayib, Somalias första kvinnliga presidentkandidat och Marjo Kyllönen, chef för Helsingfors utbildningsverks linje för grundläggande utbildning.